Österbottens Tidning 9.8.2010
Experttips från förr. ”Peta ut allt skräp ur tanden med en sticka och för den till skogs. Då stannar värken i trädet”, lyder rådet anno 1830. Igår kväll bjöd Matts-Erik Nynäs och Gunnel Wikman på teater i Verners Park.
”I wanna hold your hand, I wanna hold your hand…”, trallar Tomas Fant och de andra medlemmarna i coverbandet Silver Beatles.
KRONOBY
- De är jättebra, jag tycker om gammaldags musik, säger Malin Jåfs från Kronoby.
Hon bor granne med Verners park och besöker den ofta med sin familj. Igår kväll hade de och drygt 50 andra Kronobybor kommit till parken för att lyssna på sommarens rockkonsert.
Eldsjälen bakom evenemangen i Verners park heter Ingela Wikman. Området som parken står har tidigare hört hennes familj och nu arrenderar hon det av kommunen.
- Parken är ett familjeprojekt. Jag hoppas flera olika evenemang kunde ordnas här. Allsång och poetry slam har vi funderat på.
Parken drivs med hjälp av talkoarbete och ekonomiskt stöd från sponsorer. Ingela Wikman drömmer om att parken skall ska ge byagemenskapen en nytändning.
- Jag har fina barndomsminnen från tidigare år då en midsommarstång brukade resas i byn. Idén att bygga parken fick jag när jag som vuxen flyttade tillbaka till Kronoby.
Förutom musik bjöds det också på teater av hembygdsföreningen. Handlingen baserade sig på material som hittas i Kronoby hembygdsforskningsarkiv.
- Där beskrivs botemedel för både folk och fä. Men pröva inte på riktigt allt som sägs, säger Anita Nynäs som introduktion till pjäsen.
Matts-Erik Nynäs spelar Jacob Bäck, byns visa man på 1830-talet. Till honom kom folk från hela byn för att be om medicinska råd. Den som drabbats av tandvärk råddes peta ut smutsen ur tanden och lägga tandstickan i ett träd.
- Men den som hugger ner ett sådant träd drabbas av dubbelt värre tandvärk, varnar Jacob Bäck byborna i pjäsen.
Verners park används allra flitigast som lekpark av familjerna i byn.
På fem år har Ingela Wikman hunnit en del av sina mål med parken, men hon hoppas att fler ungdomar skulle utnyttja parkscenen under somrarna.
- Ungdomsrevyer och –konserter skulle gå bra att här.
HANNA RÖNNQVIST
Keskipohjanmaa 23.7.2009
Pietarsaarelaisen Sandra Heim värikäs seinämaalaus koristaa Vernein puistoa Kruunupyyssä. Ingela Wikmanin perustamassa puistossa esitellään nuorta taidetta, pidetään vapaaehtoisten työleiri ja järjestään rauhankonsertti.
Kulttuuri
Kokkola (KP)
Kulttuuripuisto Vernerin toiminnanjohtaja Ingela Wikman katselee ympärilleen perustamassaan puistossa. Hyvältä näyttää: alue on kesä kesältä valmiimpi, ja kansanvälinen työleirin nuoret ovat tänä kesänä saaneet mainioita jälkeä aikaan. Edellisenä päivänä puistossa on pidetty lastentapahtuma, ja huomenna perjantaina vuorossa rauhankonsertti, jonka toteutetaan paikallisin voimiin.
Ingela Wikman perusti puiston muutama vuosi sitten sukunsa entisille peloille, jotka nyt ovat kunnan omistuksessa, mutta jotka kunta on vuokrannut hänet kolmekymmen vuoden vuokrasopimuksella. Kunta on satsatut puiston valaistuksen ja rakennuttanut sinne leikkipuistoon, jota lapsiperheet paljon käyttävätkin. Alueella kasvaa 40 omenapuuta, eli ne jotka jäivät henkiin Leif Blomqvistin lahjoittamista sadasta taimesta.
Perustin puiston, koska halusin tuoda jotain myönteistä ja mukavaa entiseen kotikuntaani. Puiston tarkoituksena on kasvattaa kylähenkeä ja tuoda esille nuorille taitelijoille. Täällä voi myös järjestää erilaista tapahtumia, mahdollisesti jonakin tulevana vuonna festivaalinkin.
Itse hän saa toteuttaa luovuuttaan toimiessaan puistonsa maisema-arkkitehtina ja toisaalta hankkia johtamiskokemusta. Puisto Kruunupyyssä on nykyisin Vöyrillä asuvalle lähinnä kesätyö. Vöyrillä odottaa hänen äskettäin perustumassa matkailuyritys.
- Tämä alue on kuin iso laboratorio. Kaikkina kesänä emme kyllä pysty järjestämään näin paljon tapahtumia.
Työleirin kuusi vapaaehtoistyötekijää ovat tulleet Kruunupyyhyn Kansanvälinen Vapaaehtoistyö-järjestön kautta. He tulevat Belgiasta, Ranskasta, Espanjasta ja Serbiasta. Leirin johtaminen työllistää lisäksi kahta nuorta naista. Vapaaehtoiset ovat tehneet paljon puutarhatöitä 1,5 hehtaarin laajuisessa puistossa ja väsännet erilaisia rakennelmia. He myös hoitavat yleisötilaisuuksien järjestelyjä.
Perjantaina konsertissa esiintyvät Jannika Tallgård, Sofie Björkgren-Näse, Thomas Finholm sekä Anna Phoenix-niminen Indiebändi.
Tämä kesän "residenssitaitelija", jonka näyttely on esillä puiston reunalla sijaitsevassa vanhassa aitassa, Uudenkaarlepyyn taidekoulusta valmistunut pietarsaarelainen Johanna Emet, jolla parhaillaan on yhdistetty koti ja työhuone Kruunupyyssä.
Japanilainen kulttuuri kiehtoo Emetiä, ja kiinnostuksesta kertoo hänen näyttelynsä, jonka maaluksista monet ovat japanihenkisiä samoin kuin keskellä aitaan yläkertaa oleva installaatio värikkäine kimonoineen. Toiveena on matkakin Japaniin vaikutteiden syventämiseksi.
- Suomi ja Japani ovat kaksi asemaltaan samankaltaisia maita, jotka sijaitsevat suurvaltojen kyljessä, Japani Kiinan ja Suomi Venäjän.
- Lisäksi olen tuonut tänne luonnonläheistä ja romanttista maaluksia, jotka sopivat aitan ja puiston miljöökseen. Niissä olen paljolti käyttänyt vaaleita ja luonnonläheisiä värejä. Moderneimmat ja kookkaimmat työni olen jättänyt kotiin, Emet kertoo.
Ulkona puistossa seisoo värikkäänä pietarsaarelaisen, Uudessakaarlepyyssä taidetta opiskelevan Sandra Heimin värikäs kierrätysmateriaalipohjalle tehty seinämaalaus ja hieman taempana hänen installaationsa, jonka hylätyt pehmoeläimet riippuvat puun oksilla. Työ kertoo hänen mukaansa aikuistumisesta ja sen vaikeudesta. Molemmat teokset ovat opiskeluun liittyviä harjoitustöitä.
Vernein puistoon ei ehkä ulkopaikkakuntalaisen ole ihan helppo löytää. Se sijaitsee jäähallin takana jokivarressa.
Leena Nygård
Östebottens Tidning 23.7.2009
Barnens dag. Åtta ungdomar från hela Europa deltar i internationellt volontärläger för fred och jämlikhet. I två veckors tid arbetar de i Verners park i Kronoby och ordnar olika evenemang. På tisdagen stod barnen i centrum.
Kronoby
En spågumma och en flamencodansös hälsar barnen med föräldrar välkomna till Verners park. Till vardags heter de Inga Härmälä och Rocio Lopez och är en av de två deltagarna i ett internationellt
volontärläger som hålls i Kronoby.
- Vi arbetar som volontärer på olika lokala projekt. Vi är i Finland under en tvåveckorsperiod, säger Lopez.
Lägrets ordnas föreningen KVT, kansanvälinen vapaaehtoistyö, som är del av den internationella organisationen SCI. Organisationen arbetar bland för fred, jämlikhet och naturskydd.
- Vi vill uppnå förståelse mellan olika kulturer. Vi värdesätter solidaritet och konfliktsituationer försöker vi lösa fredligt, säger Ida-Lotta Strömgård.
Hon är lägerledare tillsammans med Inga Härmälä. De är också de enda lägerdeltagarna från Finland. De övriga kommer från olika delar av Europa.
- Deltagarna kommer från Serbien, Frankrike och Belgien, säger Rocio Lopez som själv är från Spanien.
På tisdagen ordnade lägerdeltagare barnens dag i parken. Närmare trettio människor samlades för att leka med volontärerna. Förutom spågumman som läser barnens framtid ur deras handflator och
Lopez som lär barnen dansa flamenco kan de få ansiktsmålningar och kasta prick med cowboyen François Somzé från Frankrike.
- Välkommen till barnens dag, säger parkens verksamhetsledare Ingela Wikman i sitt öppningstal.
Hon äger och driver parken sedan 2995. 2007 öppnades parken och barnens dag ordas för tredje året.
- Parken drivs inte av KVT. Den drivs av ideellt talkoarbete, säger Wikman.
För andra året i rad är parken värd för ett KVT-läger. Deltagarna arbetar i parken sex timmar per dag. Även om det är deras huvudsyssla hinner de också ordna och delta i diverse evenemang.
- På fredagen har vi en konsert i parken som avlsutning på lägret och sedan besöker vi Jakobs Dagar.
Under vistelsen bor ungdomarna i två sommarstugor där lägerledarna tar hand hand om volontärerna. De lär också känna den finlandssvenska kulturen.
- Ungdomarna får resa, träffa människor och lära känna olika kulturer, säger Wikman.
Gunnel Wikman är Ingelas mor och arbetar även hon med parken. Det är ändå Ingelas eget projekt, menar hon.
- Jag tänker "låt henne arbeta med parken så mår hon bra". Kommunen har nog hjälpt till men jag hoppas att de övertar arbetet.
Ingela började med parkprojektet med restaurera Verners bod. Gunnel Wikman har hjälpt till med arbetet från början.
- Jag trodde egentligen inte på det först men projektet har lyckats.
Målet med parken är skapa ett vardagsrum för Kronobyborna och Wikman hoppas ungdomarna också engageras i parken.
- Jag bor nära och använder den flitig, säger Mira Tallgård.
Hon och hennes tre barn uppskattar kvällens program.
- Det är bra att det ordnas varje år med olika teman. Tidigare har det bland annat varit Pippi Långstrump.
Fredrik Westblom fredrik.westblom@ot.fi
Österbottens Tidning 4.7.2009
Kronoby
Jakobstadsbördiga Johanna Emet ställer ut akrylmålningar med japanskt inspirerade motiv. Utställningen går under namnet "Den månbelysta stigen - Getsumei no michi", ett gammalt japanskt ordspråk.
Uppe på andra våningen i Bernhards Bod, Verners Park, vilar en avslappande romantisk stämning. Näsborrarna fylls av en ljuvlig rökelse. I en träsoffa ligger ett samurajsvärd. De bastanta stockväggarna i sädesboden är fyllda av akrylmålningar med motiv från den japanska kulturen, men även stilleben och illustrationer från fantasin. Johanna Emet beskriver sig själv som en fritänkande konstnär.
- Målningarna är främst inspirerande av Japans vackra landskap samt djur- och växtriket där, säger Emet, som hoppas kunna besöka Japan någon gång.
Vid en närmare titt på konstverken märker man att Emet använt sig av en fantasifull palett. Hon har inte låst sig vid några specifika färger utan varje målning har sina egna kulörvariationer.
- Det går i perioder hurudan sinnesstämning man har, under våren har jag använt av lite ljusare färger, säger Emet som studerat vid bildkonstskolan i Nykarleby. En målning som föreställer en Geisha under ett paraply går i ett blått spektra. Konstverket är en blandning mellan nordisk köld och asiatisk värme.
- Den japanska kulturen påminner ganska mycket om den finska. Inspirationen till motiven har kommit till mig då jag har varit ute i naturen, säger Emet.
En bit från geishamålningen hänger en avbild av en rosa flamingo. Fågeln vilar ihopsjunken i sitt rede. Fokuserar man båda målningarna samtidigt ser man den vackra kontrasten mellan rosa och
blått.
- Många av målningarna har jag målat samtidigt. Sällan gör jag en målning färdig åt gången, berättar Johanna Emet.
Utställningen på andra våningen i sädesboden har vernissage på Krombidan. Utställningen pågår fram till den 2:a augusti.
Anders Nyman anders.nyman@ot.fi
Pirater i fantasifulla munderingar härjade på piratskeppet under ledning av kaptener från arbetsgruppen verners parks Vänner
Först delades en skattkarta ut till alla sjörövare som ivrigt begav sig ut på skattjakt. Vad är det som gör en sjörövare just till en sjörövare?
- En sjörövare är bra på att röva, säger Jemina Tallgård.
Jemina är på skattjakt tillsammans med sin pappa Olav. Jemina tycker det är roligt att vara på skattjakt. Hon ser ut som en äkta pirat. Svart duk med dödskallar kring huvudet och till och med
mustasch har hon.
- Jag har själv målat dem, säger Jemina Tallgård.
Ett par sjörövare står en bit ifrån och gräver i sanden.
- Jag hittade en, utbrister en av flickorna.
Sjörövaren håller i en tunn lapp, nött av tidens tand. Lappen är bränd i kanterna och hålls ihop av ett tunt snöre.
- Du ska visa upp den så får du se i skattkistan, säger en annan sjörövare åt henne.
Snabbt som en kanonkula springer hon iväg mot sjörövarskeppet.
När en sjörövare visar upp sin lapp, får hon ta emot en skatt. En present, godis samt en lättare dryck får piraterna ta emot.
Det är inte rom, men nöjda är de ändå. Efter utförd skattjakt får den som vågar ansiktsmålningar. Piratsminkare Marika Tyynismaa har penseln i högsta hugg när de första sjörövarna dyker upp.
- Jag vill ha en dödskalle i pannan, säger Rasmus Åminne utan minsta tvekan.
Rasmus sätter sig ner och får
sitt önskemål uppfyllt. En annan besättningsman står ivrigt och väntar på sin tur.
- Ett sår på kinden vill jag ha, sedan ser jag om jag vill ha något annat, säger Rickard Snåre.
Rickard Snåre är en tuff pirat. Den randiga matroströjan täcks till hälften av en grå piratväst. Över hans öga sitter en svart ögonlapp.
Den som vågar stå upp emot honom är ute på farligt vatten.
- Det är häftigt att vara pirat, säger Rickard.
Efter att piraterna blivit målade i ansiktet får de sätta sitt handavtryck på ett stort svart tygstycke. Rasmus Åminne doppar sin hand i vit färg och gör omsorgsfullt ett avtryck på tyget. Han
betraktar sitt verk och verkar vara nöjd.
- Vi sätter sedan upp tygstycket så blir det lite konst här i parken, säger Ingela Wikman.
Flera andra lekar ordnades under kvällen, bland annat blindbock.
För de som ville fanns även möjligheten att få sitt hår sprayat i olika piratfrisyrer. Sjörövarfesten ordnades av arbetsgruppen verners parks Vänner som främst
består av föräldrar till barn som bor i området omkring verners park.
Förra året ordnade samma grupp temat Pippi Långstrump.
- Vi försöker varje år ha en dag som riktar sig till barn och småbarnsföräldrar, säger Ingela Wikman.
Österbottens Tidning 4.6.2008
KRONOBY. Onsdagen den 21 maj var familjedagvården på utfärdsdag. Brandstationen var ett intressant mål för barnen.
Huvudmålet var brandstationen där barnen fick bekanta sig med både brandbilar och branmän. Efteråt traskade alla iväg till verners park på picknick. Kronoby kommun bjöd på saft, kaffe och kex.
Österbottningen oktober 2007
Ny logo för Verners Park
Vinnaren i logotävlingen för Verners Park är avgjord. Det vinnande bidraget lämnades in av Linda Söderström från Enköping i Sverige. Juryn som bestod av arbetsgruppen för Verners Park valde Lindas bidrag för att det är en charmig och användbar symbol för parken. Sammanlagt 18 bidrag deltog i logotävlingen. Andra pris gick till Alexandra Westerback och tredje pris till Marion Salmela, båda från Tegengrenskolan i Vörå. Arbetsgruppen tackar för alla kreativa bidrag. Prisutdelning sker under Halloween festen i parken den 3 november.
Verners Park är en kulturpark i Kronoby centrum, grundad år 2005. Parken är inriktad främst på barn- och konstverksamhet.
Österbottningen 25.8.2007
En park för kultur och byagemskap. En park för evenemang och samhörighet.
Ungefär så kan karaktärisera Verners Park i Kronoby som på fredagskvällen invigdes på det som i tiden var Verner Wikmans åkerplätt.
Baakom idén och förverkligandet finns Verners barnbarn Ingela Wikman som sedan år 2002 jobbat med projektet.
- Parken har kommit till för att hedra min farfar Verner som var temperamentsfull man bland annat sålde mossa mossa, sade Ingela Wikman i sitt hälsningstal.
- Han satt bakom sitt skrivbord bakom högar pengar, fortsatte hon.
Idén med en kulturpark fick Ingela Wikman år 2000 då Helsingfors var kulturhuvudstad i Europa. I samband med året byggde man där en park.
Den idén hade Ingela med sig när farfars maek år 2002 såldes till kommunen.
- Av totalt fyra hektar blev en hektar park, den park där vi nu befinner oss.
Ingela Wikman tackade också alla människor som på olika sätt bidragit till att Verners park blivit till.
Någon måste göra det
Festtalet hölls av rektorn vid Mellersta-Österbottens Landsbygdsinstitut, Jarmo Matintalo. I talet påpekade han att det är alltid finns många människor som har idéer om vad som kunde göras.
- Oftast dock så att någon annan borde förverkliga planen. Det behövs någon som inte bara pratar, sade han.
- I Ingelas fall var det klart att hon själv var den som skulle göra tanken till ett konkret projekt som sedan skulle bli verklighet. Han tog också fasta på tanken att utveckla det kulturella livet. Ordet kultur kommer ju ursprungligen från jordbruket där man odlar marken, lägger marken under kultur.
Som gåva till Ingela och de vänner som bidragit till parken blivit verklighet överräckte han en grästrimmer och en bunt med arbetshandskar.
Kommunens hälsning framfördes av tekniska direktören Tage Torrkulla.
Öppningstillställningen innehöll också den kultur av olika slag. Dels finns ett femtontal konstverk utställda på området och dessutom uppträdde Hans Brunell på trumpet och ett annant av Verners barnbarn, Rolf Wikman med sång, Gunnel Wikman erinrade sig olika minnen av sin farfar Verner medan Jim Videgård uppträdde före kaffet.
Lalle Broberg tfn 8285236
Keskipohjanmaa 25.8.2007
Megafån-taitelijaryhmän Feministitapetti on yksi eilen Kruunupyyssä avatun Vernerin puiston monista teoksista. Ingela Wikman haluaa esitellä nuoria taitelijoita.
KRUUNUPYY (KP)
Ingela Wikman perustama Vernerin puisto Kruunupyyssä avattiin virallisest eilen. Jo aiemmin kesällä puistossa on kuitenkin nähty taidetta. Kesän aikana puistossa on esitelty seitsämän eri taiteilijaa.
Lähes kaikki taideteosten tekijät ovat käyneet Svenska Yrkesinstitutin kuvataiteen linjaa Uudessakaarlepyyssä.
Tällä hetkellä puistossa on noin 15 taideteosta. Näyttely jatkuu sysskuun lopppun saakka, ja teokset vaihtuvat jatkossa muutamaa pysyvää lukuun ottamatta. Ensimmäisenä kesälla puistoon rakensi halsualainen Seppo Kalliokski. Wikmanilla itsellään ei ole kuvataidetaustaa, mutta taiteista kiinnostuneena hän halusi antaa kulttuurille esiintymisestradin.
- Tarkoitus on, että eritysiesti nuoret taiteilijat voisivat esitellä töitään puistossa, ja tarkoituksena on myös osoittaa, että maaseudullakin voi olla taidetta.
Wikman kertoo, että puiston avaaminen liittyy myös Kruunupyyn 400-vuotisjuhlavuoteen, ja sen tarkoitus on myös nostattaa kotiseudunhenkeä.
Idea Helsingistä
Idean puistoon Wikman sai Helsingin Töölönlahden vesistopuistossa, ja työstämisen hän aloitti vuonna 2005. Puisto oli aluksi peltomaata, ja se eteen, että puisto oli valmis vastaanottamaan taideteoksi, vaadittinkin paljon töitä. Wikman kuitenkin koki, että pajua kasvava maa keskellä Kruunupyytä kannattaa hyödyntää.
Wikman on organisoinut projektia itse, mutta hön saanut tukea eri säätiöiltä ja kunnalta, jonka laitatutti puistoon muun muassa kulkuväylät. Wikmanin apuna on ollut muita ryhmiä, ja puistossa on lisäksi opeskilija harjoittelijana.
Taideteoksi löytyy myös puiston reunalla oelvasta vanhasta viljanvarastosta.
- Suunnitelmissa on, että siitä tehtäisiin kahvila, Wikman pohtii.
Wikman suunnittelee puistooon myös erilaisa kultuuritapahtumia sekä ohejelma nuorille ja lapsille.
- Musiikkia, teatteria, runoutta..., esittelee Wikman puiston käyttömahdollisuuksia.
Anne Ojala anne.ojala@kpk.fi
Österbottningen 28.07.2007
I Verners Park i Kronoby höll på fredagen en dag med program för barn. Man hade bland annat ordnat skattjakt och sockerdricka hängande från träden. Dessutom kom kom Pippi Långstrump på besök. Projektchef Ingela Wikman berättar att fredagens program var ett test för att se hurudant program som fungerar i parken.
I Verners park i Kronoby försöker man ordna olika evenemang för barn och unga. På fredag fick barnen gå på skattjakt och självaste Pippi Långstrump kom på besök.
Det som gör Wikman mindre glad är det ofog som uppdagats i parken. Det är fråga om några ungdomar i yngre tonåren som ställt till med ofoget. Wikman påpekar att parken är hennes privata initiativ och att den är öppen för allmänheten.
– Man får leka med sakerna men inte söndra dem.
Om det hela inte fungerar måste Wikman börja låsa in de saker som finns i parken. Ordningsregler för parken kommer också så småningom att sättas upp, berättar Wikman.
Efter att Pippi varit på besök var det dags för skattjakten som Minna Lillvik planerat.
– Den är väldigt enkel så den lämpar sig för små barn, säger hon.
Barnen såg kanske mest fram emot skattjakten eftersom alla som deltog fick hämta en present som företagare donerat ur skattlådan och så fick de en guldpeng i choklad. Dessutom fick de hämta sockerdricka som hängde i ett träd och en påse med kex.
Senare i höst kommer man att ordna tävlingen Småstjärnorna för barn i alla åldrar. Barnen får ställa sig på scenen och mima till någon favoritlåt. Deltagaravgiften är fem euro och alla som deltar får ett pris. I höst kommer också Wikman att ordna en Halloween-brasa då barnen får klä ut sig till någon favoritfigur. Det finns tre dagmammor nära Verners park och de brukar ta ut dagbarnen till parken för att leka. Wikman hoppas att parken ska bli Kronobybornas nya vardagsrum där de kan gå ut på promenad eller gå på picknick.
Sonja Sandbacka
Österbottningen 21.7.2007
I Verners park i Kronoby pågår som bäst en konstutställning. Heidi Lunabba dtäller ut verket feministtapeten som hon har varit med och skapat.
Ordet feministtapet är säkert något som är obekant för många. Tapeten är ett projekt förverkligat av gruppen "Megafån". En av medlemmarna i gruppen, Heidi Lunabba, besökte Kronoby i helgen och berättade om tapeten som ställs ut i Verners park i Kronoby. Tapeten är ett ställningstagande för feminismen och består av massor av svartvita bilder på människor och pratbubblor. 800 personer ställde upp på de fjorton fotograferingsställena som hölls runtom kring landet. Människor i alla åldrar och både män och kvinnor är representerade. Den gemensamma nämnaren är att alla tycker att det femnistiska budskapet är viktigt.
Heidi Lunabba berättar att responsen som de har fått nästan enbart var positiv.
- Det är bara Kauppalehtis blogg som har kritiserat tapeten, säger Lunabba.
Folk är nyfikna på tapeten
Tanken var från början att man skulle försöka få med människor på bild men intresset växte sig varefter folket gick förbi de mobila fotograferingsplatserna eller hörde om projektet. Lunabba säger med ett skratt att tapeten blivit något av en skvallertapet eftersom folk vill se vem som är med. Alla som har varit med i projektet får hämta en egen tapet från galleriet i de städer där man fotat. Det går också att köpa tapeten, men då måste man lova skicka ett foto av tapeten när man satt upp den. Bilderna publiceras sedan på Megafåns hemsida.
Megafån har som avsikt att tapeten skall synas på publika platser. Därför har man också lovat ge bort tapeten till människor som sätter dem på en synlig plats. Som en avslutning av projektet kommer man att ställa ut tapeten på galleri Sinne i Helsingfors i höst.
Ingela Wikman som är idéskaparen till Verners park är också med på bild på tapeten. Hon är ordförande för Helsingfors gröna kvinnor och tycker att feminsim är viktigt. Hon tyckte tyckte att tapeten skulle passa bra in i konstutställningen i Verners park och kontaktade därför Heidi Lunabba om den saken. Utställningen pågår till slutet av september.
Sonja Sandbacka tfn 8295244
Pietarsaaren Sanomat 15.7.2007
Vanhakylähenki oli Ingela Wikmanin innoittaja, kun hän päätti perustaa kulttuuripuiston kotikuntaansa. Kruunupyyn urheilujentän taakse on parissa vuodessa noussut Vernerin puisto, alue kultturitapahtumia varten. Ingela Wikman haluaa antaa oman panoksena kotikuntansa viihtyyden hyväksi. Vernerin puisto avataan virallisesti elokuussa.
KRUUNUPYY
Ingela Wikman on päättänyt tehdä jotain kotiseutunsa hyväksi. Palattuaan pääkaupunkiseudulta Kruunupyyhyn vuonna 2001 hän alkoi pohtia, mikä olisi sopiva tapa elvyttää menneiden aikojen
kylähenkeä ja päätyi ajatukseen kulttuuripuistosta. Nyt on urheilukentän taakse muodostunut 1,2 hehtaarin alue, joka varataan taiteilijoiden ja taiteenystävien käyttöön. Vernerin puisto avataan virallisesti elokuussa, Kruunupyyn 400-vuotisjuhlan kunniaksi.
Isoisän hankkima alue
- Nimi Verner viittaa isoisääni, joka aikoinaan hankki nämä ympärillä olevat maat, Ingela Wikman kertoo.
- Hän oli liikemies, jolla oli paljon ideoita.
Ideoita tuntuu riittävän Ingelallakin. Wikmanin perhe myi vuonna 2002 4,5 hehtaaria maata Kruunupyyn kunnalle asuinalueeksi kaavoitettavaksi. Useita taloja onkin jo noussut tonteille. Ingela
Wikman vuokrasi myydystä maasta runsaan hehtaarin kulttuuritarkoituksiin. Erinäisten sponsorien tuella aluetta on vuodesta 2005 rakennettu kulttuuripuistoksi. Kunta on tukenut hanketta muun
muassa lahjoittamalla leikkitelineitä.
Idea pääkaupungista
Ingela Wikman on koulutukseltaan filosofian maisteri, hänen pääaineensa yliopistossa oli morfologis-ekologinen eläintiede. Lopputyönsä hän teki tarhaketuista. Hän oli eduskuntavaaleissa vihreiden
kansanedustajaehdokas.
- Idea kulttuuripuistosta syntyi, kun näin Helsingin Töölönlahteen vuonna 20000 perustetun taidepuiston, Ingela Wikman kertoo.
Idea sai kannatusta Kruunupyyssä. Kunta on mukana hankkeessa, samoin joukko yrittäjiä.
- Naapuritkin innostuivat, Ingela Wikman kertoo.
- Juuri he toivoivat, että puistoon tulisi myös leikkitelineitä. Puutarha lahjoitti 100 omenapuun tainta... ylipäätään toivon saavani lahjoituksia. Kannatan kierrätystä ja esimerkiksi jotkut
puutarhapöydät ja tuolit ovat oikeastaan entisiä kaapelikeloja.
Kansainvälistä apua
Vernerin puiston alue oli lähinnä joutomaata, kunnes vuonna 2005 se raivattiin kaivinkoneella. Kansainvälisen
vaihto-ohjelman kautta Vernerin puistoa kävi kesäkuussa kohentamassa yhdeksän nuorta kuudesta eri maasta. He istuttivat
satoja kuusentaimia uuden aidan aluksi ja tekivät paljon muutakin arvokasta työtä.
Alueelle on kaivettu lampi, rakennettu polkuja ja grillipaikka ja satoja kasveja on istutettu. Varsinainen puutarha ei ole kuitenkaan Ingela Wikmanin tavoitteena.
- Istutetut kasvit ovat helppohoitoisia. Toki joihinkin rajattuihin paikkoihin voi ajatella vaikkapa kukkasommitelmia, sitten aikanaan.
Työtä riittää yhä
Ruoho kylvettiin vuosi sitten, tänä kesänä on rakennettu esiintymislavaa. Myös kulttuuria on alettu tuoda paikalle. Tänä kesänä pannaan seitsemänä lauantaina esille uusi taideteos, torstaina
paikalla oli ainakin pari halsualaisen Seppo Kalliokosken työtä. Tänä kesänä on luvassa myös leikkitapahtuma ja kirpputoreja.
- Tämän kesän taiteilijat ovat tuttujani tai tuttuni tuttuja, Ingela Wikman kertoo.
- Olen ollut yhteydessä myös After Eightin väkeen Pietarsaaressa ja Uudenkaarlepyyn kuvataidelinjaan, erityisesti Leif Strengelliin. Elokuussa täällä järjestetään pohjoismainen
workshop-taideleiri.
Rehellisyyden nimissä on todettava, että Vernerin puistossa on vielä keskeneräinen leima. Savinen maapohja on paikoin paljaana eikä taidetta ole
päällekaatuvan paljon. Ingela Wikman myöntää, että puiston kehittäminen vaatii vuosia.
- Mutta Vernerin puistosta tulee avoin näyttämö taiteen tuottajille ja kuluttajille.
Heimo Riihimäki
Jakobstads Tidning 21.6.2007
På fredag firas midsommar i Verners park i Kronoby.Nio ungdomar från sex olika länder arbetar med att rensa ogräs och snygga till parken inför festen. De är alla medlemmar i en volontärorganisation som i sextio år gett unga möjlighet att åka runt i världen på arbetsläger.
- Jag anmälde mig som frivillig att vara lägervärd. Det har ordnats läger i Finland förut men det är första gången som det hålls i Österbotten, säger Ingela Vikman, intiativtagare till Verners park.
Hon skall hålla en officiell öppning av parken i augusti och då ska arbetet vara klart.
Hon får mycket hjälp av lägerdeltagarna som ska ägna två veckor åt att måla, hugga ved och rensa ogräs.
- Arbetet är inte så tungt, det värsta är när det är kallt, säger ryska Samoylora Alexandra.
Hon har kommit till Finland för att få nya vänner och större lännedom om både de andras lägerdeltagars kulturer och den finska. Hon uppskattar redan finsk musik.
- Ert band HIM är jättebra, säger hon.
De har kommit till Kronoby från Ryssland, USA, Japan, Afganistan, Frankrike och Tyskland och ska stanna i två veckor. Alla har kommit via den ideella
volontärorganisationen KVT som erbjuder unga lägerplatser runt om i världen.
Kronobybon Ingela Vikman är lägervärd och hon låter deltagarna arbeta på Verners park som hon grundade för några år sedan. Varje dag arbetar de med att göra
parken så fin som möjligt inför den officiella öppningen i augusti.
- Vi har planterat solrosor, huggit ved och sått gräs. Det börjar se riktigt bra ut, säger Vikman.
En bit bort i parken står Samoylora Alexandra och Sumanenko Mazia och målar en lekstuga.
- Vi tycker inte om trädgårdsjobb så vi gör hellre det här, säger de.
Flickorna kommer från Moskva och valde Finland på grund av den finska musikkulturen.
- Vi gillar gotisk rock, speciellt HIM, säger de.
Sångaren Ville Valo har de visserligen inte sett mycket av i Kronoby, men det gör inget. De har fullt upp med att ta in alla intryck och lära känna sina nya kamrater.
- Vi har hunnit lärt oss mycket om Kronobys historia, säger Samoylora.
Flickorna trivs bra med arbetet på lägret men tycker att det är jobbigt när det är så kallt. Dessutom har det visat sig att musikkulturen inte är så utbredd i Finland som de trodde.
-Det finns två gothrockare i Kronoby och det är vi, skrattar de.
Alla lägerdeltagare arbetar mellan klockan tio på morgonen och fyra på eftermiddagen. Resten av tiden är de fria att göra vad de vill. På frågan vad de helst ägnar sig åt svarar Samoylora och
Sumanenko utan att tveka:
- Sova.
Inte bara jobb
Tanken med lägren är att de ska vara arbetsläger, och de ordnas av den ideella organisationen KVT som verkar i hela världen. Läger har ordnats i Finland i sextio års tid men det är första gången
som deltagare får uppleva Österbotten. Ingela Vikman anmälde sig som frivillig att vara värd efter att hon fått höra om organisationen och det är ett beslut hon inte har ångrat.
- Jag skulle absolut kunna tänka mig att göra det här igen, säger hon.
En sak som hon naturligtvis hoppas att deltagarna ska ta med sig hem är kunskaper om främmande kulturer.
- Det här är ett jättebra sätt att lära känna nytt folk, och ett billigt sätt att resa, säger hon.
Tack vare att Kronoby firar sitt 400-års jubileum i år har det varit lätt att hitta på saker att visa för gästerna. De har också varit på exkursion till Jakobstad och besökt Fäboda och Aspegrens
trädgård.
Midsommarfest
På fredag ordnar de en stor midsommarfest. Tanken är att deltagarna ska få lära sig om det finska midsommarfirandet och förhoppningsvis också hjälpa till att återuppväcka traditionen bland
Kronobyborna.
När JT besökte verners park i går på förmiddagen höll ungdomarna på att fixa till området kring dammen med nya planteringar och ogräsrensning. De hade precis
blivit klara med en meditationsplats några meter längre bort.
- Det ska vara en allmän lugn plats där vem som helst kan uppleva andlighet. Kristendomen är ju inte den enda religionen här, säger Ingela Vikman.
Hon är nöjd med hur arbetet i parken går framåt.
- Vissa är mer vana vid trädgårdarbete än andra. En del behöver mer instruktioner men det gör inget, säger hon.
Malin Nyman
Österbottningen 14.06.2007
Nio ungdomar från sex olika länder befinner sig just nu på arbetsläger i Kronoby. Ingela Wikman är värdinna för lägret vars syfte är att fixa Verners park inför invigningen.
Granhäckar skall planteras, solrosor arrangeras, bärbuskar flyttas och en utescen byggas. Arbetsuppgifterna finns det gott om och ungdomarna lär inte gå sysslolösa.
- Vi gillar trädgårdsjobb men har inte särskilt mycket erfarenhet, erkänner Maria Simanehko och Alexandra Samoylova från Ryssland.
Lägret pågår fram till midsommar då ungdomarna ordnar fest för hela familjen i Verners park. Men redan på lördag, kan festsugna besöka parken, då ordnar ungdomarna en internationell grillfest för alla som är på humör.
I Verners park i Kronoby pågår ett internationellt arbetsläger för ungdomar. Nio ungdomar från sex länder arbetar med att göra parken klar för invigning i augusti.
Ett av målen med lägret och parken är även att återinföra midsommarfirandet i Kronoby centrum, den här gången med internationell hjälp.
– Med Verners park vill jag återinföra byagemenskapen, men samtidigt som jag vill bevara det gamla vill jag finna nya infallsvinklar, förklarar Ingela Wikman, lägervärd och initiativtagare till Verners park.
Men redan nu i helgen väntar lite festande. Ungdomarna ordnar en internationell grillfest i parken dit vem som helst är välkommen på lördag.
Midsommarfesten hålls fredagen den 22 juni med bland annat korvgrillning, ringlekar för barn och resning av midsommarstången.
– Det är väldigt intressant att bo med ungdomar från fem andra länder, intygar Alexandra Samoylova och Maria Simanehko från Ryssland.
Tjejerna är kompisar från förr och sökte till arbetslägret när de såg annonsen på internet.
– Vi gillar Finland för den finska rockmusiken, dessutom är vi båda intresserade av trädgårdsjobb, förklarar de.
Samtidigt erkänner de att det är lite si och så med erfarenheten.
– Vi har redan planterat en granhäck lite fel så nu arbetar vi med att rätta till vårt misstag.
– Här finns massor att göra, intygar Marie-Anna Kantor från Frankrike.
– Jobbet är till förnöjsamhet och jag tror vi kommer att vara jättenöjda när det är klart, säger Katie Macoy från USA.
Nahoko Kamiyama från Japan är märkbart rörd över satsningen på Verners park.
– I min stad försvinner den här typen av traditioner helt och hållet. Jag tycker det är helt fantastiskt att man tillvaratar naturen och respekterar den på det här sättet, säger hon.
Verners park invigs den 24 augusti och följs av en kräftskiva på Hästöskatan dagen därpå.
Lisa Rönn tfn 8295 253
Österbottningen 16.2.2007
Verners Park, som grundats av Ingela Wikman i kronoby, skall vidareutvecklas sommaren 2007.
Ingela Wikman har vänt sig till tekniska nämden i Kronoby och anhåller om att kommunen skall stå en del för arbetana.
Tekniska nämden lovar bekosta krossgrusbeläggninge på en konstväg och ordna med punktbeslysning längs vägen.
Dessutom skaffar nämden gungor, gungbräda och sandlåda till parken och ordnar den officiella skyltningen till parken. En gångväg belägg med grus.
verners Park ligger nära det nya Wikmansområdet och nyinflyttade barnfamiljer använder parken flitigt.
Tekniska nämden stasar cirka 4000 euro på parkområdet i sommar.
Pia Andtbacka
Österbottningen 3.9.2006
Kulturparken Verners Park i Kronoby centrum är långt ifrån färdig. Intiativtagaren Ingela Wikman, som bor i Helsinfors, är en strängt upptagen kvinna som ändå ger sig tid att utveckla sitt hjärtebarn Verners Park. Igår togs en lekplats i bruk i parken från baostadsområdet invid invaderade genast gungorna, sandlådan och lekstugan.
Ingela Wikman, eldsjälen bakom Verners Park, inledde arbetet med parken i fjol och räknar med att få hålla på i fem år innan parken är redo att överlåtas åt kommunen.
Wikman har inget intresse av en privat park utan det är hela tiden tanken på en samlingsplats för alla som driver henne. I ena ändan av Verners Park håller Wikmansområdet, ett splitternytt bostadsområde, på att växa upp. På sådana ställen finns alltid gott om barnfamiljer. Minna Lillvik som bott på Wikmansområdet i ett år har dagbarn och började efterlysa en lekplats. Ingela Wikman tände på idén och nu står lekhörnan klar.
– Jag körde gungorna från Helsingfors och min syster donerade lekstugan, berättar Wikman om en del av arbetet som föregick lekplatsen. Wikman bodde i Kronoby när hon initierade parken men på grund av brist på jobb flyttade hon till Helsingfors där hon arbetar som barnträdgårdslärare för tillfället. Trots det gör Ingela Wikman vad hon hinner och kan för att utveckla Verners Park som ligger på Wikmanska släktens tidigare ägor och fått namn efter Ingelas farfar Verner.
Ingela Wikman har tänkt sig officiell invigning av parken nästa sommar då Kronoby socken fyller 400 år. Men det betyder inte att Verners Park är klar. Nej, ännu behövs utomstående finansiering, talkokraft och mera tid av parkens grundare Ingela.
I sommar har Ingela Wikman inte hunnit med så mycket som planerat.
– Jag har bara satsat på att så in gräs som jag klippt några gånger.
Idéer vad parken kan tänkas innehålla saknar Wikman inte. Hon sveper ut med handen och tycker sig se skulpturer, installationer, en utescen...
– Är någon intresserad av att donera exempelvis parkbänkar eller växter så tas de gärna emot, tillägger hon.
Zikiti Klemets tfn 8295 242
zikiti.klemets@osterbottningen.fi
Vasabladet 2.9.2006
En park för lek, konst och kultur. Det är en dröm som Ingela Vikman närt i många år. Och idag går den ett steg närmare sin fullbordan då den del av parken som är avsedd för de allra minsta Kronobyborna invigs med saft och bulla.
KRONOBY
- Mycket återstår att göra innan parken är färdig, säger Ingela Wikman.
Men mycket har redan gjorts. Den drygt en hektar stora parken har röjts och putsats från sly, en damm har grävts och stensatts, stenrösen har byggts området har planterats med 600 växter och ett hundra äppelträd. Ett riktigt paradis på jorden alltså.
Här skall folk ströva och filosofera, barn skall leka och kulturen frodas. Den officella invigningen äger rum först i nästa år då Kronoby socken fyller 400 år.
-Jag är nog väldigt mycket idealist, säger Ingela Vikman.
- Min tanke är att parken skall bli en samlingsplats och en länk som förenar människorna. Idén har jag tagit från konstparken vid Tölöviken i Helsingfors.
Trots att parken i Kronoby är långt i från färdig har folk redan hittat hit. I synnerhet småbarnföräldrar och dagmammor med sina telningar. En av dem är Cecilia Huhtala, tre år, systerdotter till Ingela Wikman.
Det finns inga allmänna lekplatser i Kronoby och därför är gungorna, lekstugan och sanden i lekparken en välkommen oas, säger Siv Vikman, syster till Ingela och Cecilias mamma.
Hon har bidragit till parkbygget genom att skänka en lekstuga åt parken. Det mesta av parkarbetet har utförts med talkokraft, dessutom har några offentliga samfund bidragit med par tusen euro medan Ingela Wikman själv sträckt till med några tusen euro.
I år har inga pengar kunnat utverkats så arbetet med parken har levt på sparlåga. Verners park kallas det som smånigom skall bli en oas för leken och konsten. Men varifrån kommer namnet.
- Parken är uppkallad efter min farfar, Verner Vikman, som var en kreativ bonde och affärsman, säger Ingela Wikman.
- Marken där parken anläggs har tillhört honom och när vi sålde området åt Kronoby kommun kom vi överrens om att reservera en del som parkområde. På detta sätt vill jag också hedra hans minne.
Yrsa Slotte yrsa.slotte@vasabladet.fi
Ingela Wikman möttes av en del skepsis när hon presenterade sin idé om en park för umgänge och kultur i Kronoby centrum.
Men idéerna har också rönt positivt intresse. Till och med gubbarna på Snåres café lät sig övertygas efter att ha besökt parken i vardande.
På det slybevuxna området bakom ishallen i Kronoby centrum har det nämligen hänt massor under de senaste månaderna. Videbuskarna är nedgrävda, gångstigar har dragits upp och buskar och perenner har planterats.
- Man msåte först göra en stor kraftanstängning själv för att väcka folks intresse, säger Ingela Wikman som jobbat med Verners park de två senaste månaderna.
Verners park tar form
Ingela Wikmans visioner om en vacker park i Kronoby centrum börjar ta form. Än så länge domineras området av naken jord och avlövade träd och buskar, men strukturerna syns redan tydligt.
Det var väl både en och annan som skakade tvivlande på huvudet när Ingela Wikman i somras presenterade sina planer på Verners Park.
En lummig park i centrala Kronoby, en mötesplats där Kronobyborna kunde träffa varandra och samtidigt stifta bekantskap med olika konstformer.
Att skapa en sådan park med offentliga medel går väl an, men Ingela Wikman har beslutat att sparka igång projektet helt privat.
– Det var år 2002 som vi sålde ett bostadsområde på 4,5 hektar till kommunen, berättar Ingela Wikman.
– Jag skulle ha velat göra allt till parkområde, men tillsammans med kommunen bestämde vi att jag får utveckla ett grönområde på ungefär en hektar till park.
– Jag arrenderar nu området gratis av kommunen i trettio år.
Ingela Wikman har bott flera år i Helsingfors. Där såg hon hur ett igenvuxet område bakom Finlandiahuset förvandlades till ett fint, grönskande område med skulpturer och planteringar.
– Det är lite samma idé som jag vill förverkliga här.
– Samtidigt vill jag värna om traditionerna och hedra min farfar genom att kalla parken Verners park.
Från början hade Ingela Wikman tänkt sig att den slybevuxna åkermarken bakom ishallen i Kronoby skulle röjas med handkraft, på talko. Men det blev ett övermäktigt arbete och nu har en grävmaskin
med Peter Nynäs vid spakarna sett till att videbuskarna är nergrävda i jorden.
I höst har Nynäs också jobbat med att jämna ut sand på det som skall bli gångstigar och vägar i den kommande parken.
– Jag har haft idéerna om parken i huvudet i flera år, men det var först i augusti som vi började gräva här.
– Och på två månader har det hänt mycket.
Ingela Wikman har skissat upp sin vision på en ritning där en rätt stor damm, grillplats, perennplanteringar samt bär- och andra buskar ingår. Blomqvists plantskola, Wikmans tidigare arbetsplats,
har donerat växtmaterialet som nyligen kommit i jorden.
– Några dyra investeringar i växter skall det inte vara utan mera naturligt, säger Ingela Wikman.
Om hon räknar vad de donerade växterna skulle kosta i handeln, värdet på kommunens insats i vägbygge och Peter Nynäs grävarbete kommer hon fram till en budget på cirka 17 000 euro hittills för
projektet.
– I år fick jag ett bidrag på 2000 euro från den österbottniska kulturfonden, berättar Ingela Wikman som kommer att söka fler bidrag och sponsorer för sitt projekt.
En mycket stor del ideellt arbete handlar det hur som helst om också för det tjugotal talkojobbare som ställt upp.
– Jag trodde inte att mottagandet bland lokalbefolkningen skulle bli så positivt, men jag har blivit överraskad.
– Det gäller att själv först göra en stor kraftansträngning för att väcka folks intresse.
Ingela Wikman berättar att till och med gubbarna på Snåres café lät sig imponeras efter att de besökt den blivande parken.
– Själv har jag lärt mig en hel del under arbetets gång, säger hon.
Verners park skall alltså bli en mötesplats med kulturella inslag. Ingela Wikman tänker sig samarbete med konststuderande som kan ordna utställningar här, och trädgårdsstuderande som kan
praktisera i parken. Det kan bli fråga om diktläsning och allsångskvällar i parken. Eller varför inte återuppväcka traditioner som påskbrasa och midsommarstång i parken?
– Jag vill gärna återuppväcka den byaanda som fanns i Kronoby centrum förr, säger Ingela Wikman.
På årets dagsverksdag i Kronoby fick hon hjälp av några högstadieelever med stenplockning och annat grovjobb. Samma dag kom också lågstadieelever på besök.
Och på allhelgona är det dags för det första riktiga evenemanget i parken.
– Då skall vi bränna det ris som samlats i en brasa. Folk får grilla korv och tända minnesljus vid dammen.
– Den som vill kan klä ut sig i halloweenanda och den som är bäst utklädd får ett pris.
På längre sikt hoppas Ingela Wikman att man kan bilda en förening som tar hand om parkens skötsel. Tillsvidare finns en oregistrerad grupp kallad ”Verners parks vänner”.
– Grannarna har varit mycket intresserade av projektet och gångvägen genom parken är livligt trafikerad, säger Ingela Wikman.
Text: Pia Andtbacka
Foto: PIA ANDTBACKA
Keskipohjanmaa 20.10.2005
KRUUNUPYY (KP)
Kruunupyyläissyntyinen Ingela Wikman tekee harvinaislaatusita työtä kotiseutunsa hyväksi. Helsinkiläistynyt biologi alkoi elokuussa rakentaa kunnan luvulla puistoa Kruunupyyn kekustan sukunsa perintömalle, jonka perhe on myynyt kunnalle.
-Puistoprojektilla haluan kunnioittaa isoisääni, jonka oli keskiläs maanviljelijä ja liikemies, sekä nejäv vuotta sitten kuolluttaa isääni. Isän kuoltua aloin miettiä juuriani ja sitä, mitä voisin tehdä maaseudun hyväksi.
Wikman haluaa kehitää Kruunupyyhyn kultuuripuiston, jossa olisi esillä veistoksia ja jossa vosi järjestää erilisia tapahtumia. Puisto on tarkoitettu kaikkien kuntalaisetn ja myös matkilijoiden käyttöön.
Wikman on saanut hehtaarin laajuisen pusiton perustamistöihin yheteensä 2500 euron avustukset Svenska Kulturfondenilta ja Svenska Österbottniska Samfundetilta. Itse on kuitenkin satsanut pohjatöiden tekemiseen saman verran ja ylikin. Kahdeksan kuukauden ajan hän on myös tehnyt töitä aluella talkoolaisten avustamana.
- Minulla on ollut nyt aikaa tehdä puistoa, kun olen ollut työttömänä.
KRUUNUPYY (KP)
Vernerin puistossa eläkeläiset kulkevat rollaattoriensa kanssa ja istuskelevat lammen rannallla nauttimassa maisemista. Nuoret pelaavat krokettia ja lapset pääsevät kiipeilemään sementtihevosen ja -lehmien päällä. Perheet käyvät puistossa piknikillä, kuorot järjestävät siellä konsertteja, kuvanveistäjät esittelevät töitään ja kunnan asukkaat kokoontuvat sinne juhlimaan juhannusta, pyhäinäivää ja muitakin juhlia.
Tässä Ingela Wikmanin haave, jota hän toteuttaa parastaikaa. Isoisän mukaan nimetty puisto rakentuu jäähallin taakse entiselle suvun maalle, jonka kunta on antanut 30 vuodeksi Wikmanin käyttöön puiston kehittämistä varten.
- On etuoikeus, että saan tehdä tätä puistoa. Isäni opetti minulle tekemään kaikenlaista, ja hän opetti myös, että pitää kurkotella tähtiin eikä pidä pelätä.
Wikmanin perhe myi kolme vuottaa sitten kunnalle kaikkiaan 4,5 hehtaaria maata, josta 3,5 hehtaaria kunta on kaavoittanut asuntotonteiksi. Hehtaarin kokoinen puisto rakentuu uuden asuinalueen viereen.
Yhteinen asia
Vernerin puiston torstaitalkoissa on käynyt 20 kuntalaista, ja eilen Keksuskoulun oppilaat pääsivät tutustumaan puistoon. Jokainen luokka istutti kaksi omenapuuta, ja jokainen oppilas sai asettaa kaksi kiveä rakenteillaa olevaan kivimuuriin.
- Ihmiset ovat käyneet paljon katsomassa puistoa. Tästä on jo, tullut sunnuntaikävelykohde, Wikman iloitsee.
Puiston budjetti on tällä erää ylitetty, mutta Ingela Wikman aikoo hakea lisärahoitusta eri yhdistyksiltä.
- Ensi kesäksi pitäisi saada rahaa niin, että saan pari nuorta hoitamaan aluetta.
Kuntakin on tehnyt aluella raivaustöitä ja luvannut kustantaa soratien puiston halki. Blomqvistin puutarha Lepplaxistaa lahjotti puistoon 700 kasvin tainta, ja nyt on vielä saatu sata omenapuuta lisäksi. Ne pitäisi istuttaa, ennen kuin Wikman lähtee Helsinkiin ensi viikolla.
-Tällä olisi keksipohjalaisille viikonlopuksi tekemistä!
Täällä hetkellä työtön Wikman asunut puolitoista vuotta synnyinpitäjässään, mutta nyt hän on muuttamassa takaisin Helsinkiin ja ryhtymässä biologian opettajaksi. Kruunupyyssä hän viettää kuitenkin viikonloput ja huolehtii edelleen puiston kehittämisestä.
Mallia Helsingistä
Vernerin puisto on tarkoitus vihkiä käytöön Kruunupyyn kunnan 400-vuotiasjuhlien yhteydessä vuonna 2007. Tapahtumat alkavat kuitenkin puitossa jo tänä syksynä. Kahden viikon kuluttua puistossa vietetään pyhäinpäivää kokon, makkarapaston ja naamiasten merkeissä. Talveksi suunnitella on lumenvesitoa ja hiihtolatu.
Wikman sai idean kultuuripuistoon Helsingistä, missä Finlandia-talon viereen perustettiin kukkaistuksin ja taideteoksin koristettu viheralue 2000.
- Kruunupyy on satsannut urheiluun, mutta kulttuuri ei ole saanut niin paljon rahaa. Puiston tarkoitus olla estradi kulttuuri-ihmisille. Yksi taitelija on jo luvannut tehdä tänne veistoksia näytteille, ja aion ottaa myös yhteyttä opilaitokssiin, jotta tänne sataissin oppilaistöitä.
Wikmanin mielestä Kruunupyyhyn keskusta on muuttunut niin paljon, että puistoalue on jo tarpeen. Hän myös toivoo, että puisto lisää keskustan asukkiden yhteishenkeä ja sitä kautta asukkaiden viihtymistä.
Puistotalkoisiin osallistuva lukiolainen Sonja Kolppanen on samoilla linjoilla.
- Kyllä tätä puistoa tarvitaan. Täällä voi järjestää pääsiäskokkoja ja muuta sellaista. Esimerkikisi Småbönderissä koko kylä on yhtä, kun taas täältä on puuttunut tällainen kokoontumispaikka. Yhteishengen vuoksi tämä on tärkeä.
Pia Räihilä
Hufvudstadsbladet 26.8.2005
Noterat
En ny oas för kultur och rekration håller på att växa fram bakom ishallen i Kronoby. Den en hektar stora kulturparken, som döpts till Verners Park, ska så smånigom rymma både skulpturer, utescen, damm och planteringar.
Projektledare Ingela Wikman, som startat bygget på eget initiativ, har storstilade planer.
- Syftet är att återuppväcka byagemenskapen i Kronoby centrum. Det ska bli ett grönområde för kulturella händelser - musik, poesi och konst - under sommarmånaderna.
Utvecklingsprojektet stöds av bland andra Svenska Österbottens kulturfond med 2000 euro. Parken ska vara klar att tas i bruk 2007. HBL
Österbottningen 2.10.2005
Projektet med Verners park i Kronoby har kommit en bit på vägen under sommaren. Hela det en hektar stora området är nu röjt. En damm har anlagts i ett hörn av den blivande parken.
På den kulle som ska heta Verners kulle har man nu bråttom att plantera perenner innan kölden kommer.Längs med gångvägen som delar parken i två delar reser sig en stenmur. Man kan faktiskt se att det smånigom kommer bli en park fylld med vackra blommor och konstverk.
- I november då kulturveckorna i Kronoby infaller kommer vi ha en all helgona brasa här i parken, säger Ingela Wikman.
Hon är drivkraften bakom projektet med Verners park och har huvudet full av visioner för parken.
Vill skapa en kulturpark
Wikman vill skapa en kulturpark eftersoom hon anser att det finns behov av en större samlingsplats i centrala Kronoby för att kunna ordna evenemang under sommaren. Parken skulle ge olika kulturföreningar en plattform där de kunde förverkliga sina projekt under sommaren.
- I palnerna ingår att bygga en utescen där man kunde ha till exempel konserter, säger Wikman.
Parken består av två områden, en kulturdel och en konst- och hembygdsdel. I mitten av parken går en grusväg som används av invånarna längs Storåvägen. Båda områdena kommer att inhägnas med gärdsgård. Stenmur skall byggas på båda sidorna om grusvägen. Kommunen har lovat att de anlägger en väg genom parkområdet på norra sidan om grusvägen. Högst uppe på Verners kulle på södra sidan om grusvägen ska en "kibbikko", det vill säga en sorts hästkärra dragen, dragen av en häst gjuten i cement stå.
- I kärran kunde en gubbe som liknar min farfar Verner Wikman sitta, säger Wikman.
Namnet på parken, Verners park, kommer från Ingela Wikmans farfar som var affärsman och bonde och alltid hade olika projekt på gång. Idén till parken kommer från Wikmans vilja att värna om kulturtraditionerna i Österbotten. Ett jordbruksområde på 4,5 hektar som familjen Wikman tidigare ägde såldes till Kronoby kommun år 2002 och har planerats till bostadstomter. Cirka en hektar av detta område får Wikman arrendera gratis i 30 år för att förverkliga sin vision om ett parkområde.
Stort intresse bland allmänheten
Parkbyggandet har väckt en del intresse bland lokalbefolkningen. Enligt Wikman är det många som promenerar längs grusvägen i mitten av parken och samtidigt passar på att kontrollera hur bygget framskrider. Många grannar och släktingar har varit med och hjälpt till där det behövts. För visst är det mycket arbete med parken och när arbetsledaren dessutom är en kvinna har det ibalnd tvivlats på om det verkligen skall bli någon park.
- Men till och med gubbarna som sitter på Snåres har varit här och konstaterat att det nog börjar likna en park, skrattar Wikman.
Parkens målgrupp är i första hand invånarna i Kronoby centrum och parken är till för både gammal och ung. Det finns pensionärshem och demsboende i närheten och pensionärerna kunde gå runt i parken och njuta av växtligheten. För ungdomar och barnfamiljer vill Wikman erbjuda sällskapsaktiviteter som till exempel olika spel. För alla övriga intresserade kan parken användas som rekreation och verka som en grön oas dit kan gå för att ta det lugnt.
- En målsättning att återuppväcka byagemskapen och byakänslan i centrum. Tidigare hade man midsommarstång och dans och det vore trevligt återuppliva denna tradition, säger Wikman.
Anna Sourander tfn 8295258
anna.sourander@osterbottningen.fi
Österbottningen 20.8.2005
Till sommaren 2007 ska kulturattraktionen Werners Park stå klar. Projektledaren Ingela Wikman vill bygga upp en bred och folklig anläggning med folklig förankring.
I torsdags arrangerades en första planerings- och informationskvällpå Storåvägen 4. Ett handfull personer i olika åldrar deltog i mötet.
Hon gav information om projektet i samband med Krombidan i juli och det har inte saknats positiv feedback från lokalbefolkningen.
På det ett hektar stora området ska bland annat olika slags konstutställningar kunna ordnas. En utescen ska också finnas till förfogande.
Det praktiska arbetet för att iståndsätta parken har redan inletts.
– Häromdagen röjdes en del åkermark upp med grävmaskin, berättar hon och säger i nästa sekund att projektet erhållit bidrag från kulturfonden.
– Nostalgifaktorn är viktigt och en gammal ria skulle kunna placeras. Det ska finnas en damm här. Och olika stigar ska också byggas, fortsätter hon och nämner dessutom är trädplantering är en annan påtänkt grej.
– Det skulle kunna bli aktuellt att plantera minnesträd. Jag funderar på att kontakta den lokala församlingen.
Därför ordnar hon under en månads tid allmänna planerings- och informationsmöten på torsdagskvällar hemma på Storåvägen 4.
– Det är meningen att folk ska få komma med sina idéer i samband med diskussionerna.
Det första mötet ordnades i torsdags. En handfull intresserade personer dök upp.
Stig Collander var lite nostalgisk. Han kom att tänka på sina barndomsvistelser i Tenala och den tidens mjölkhantering.
– Jag var där första gången 1949.
Gösta Svenfelt tyckte i sin tur att Werners Park-projektet är en intressant idé.
– Men jag är inte så insatt i det hela ännu.
Gymnasisten Sonja Kolppanen är nöjd med att någonting är på gång.
– Vi ungdomar har inte så mycket att göra här i Kronoby.
Konstnären Ann-Sofie Sandqvist från Purmo deltog också i torsdagsmötet. Hennes specialitet är skulpturer i bronslera och betong.
– Jag tycker att projektet är intressant och jag har läst om det i tidningen. Men jag har inte så bra överblick.
Ann-Sofie Sandqvist har inte tidigare medverkat i något liknande parkprojekt.
– När det gäller offentliga konstverk har Nykarleby stad gjort någon beställning. Jag har också gjort den skulptur som finns vid Meteoriten i Bennäs.
Ingela Wikman vill alltså få Kronobyborna att gå ”man ur huse” lite oftare.
Lördagen den 10 september ordnar hon en ”kvartersdans” hemma hos sig.
– Antagligen kommer det att spelas skivor. Att anlita ett band är dyrt.
Joakim Snickars tfn 8295 234
joakim.snickars@osterbottningen.fi
Keski-Pohjanmaa 19.8.2005
Maakunta
Kruunupyy (KP)
Kruunupyyn keskustaan on muototumassa hehtaarin laajuinen kultuuripuisto. Idea sen perustamisesta on biologi Ingela Wikman. Puskittunut vanha pelto jäähallin takan on tarkoitus raivata viheralueeksi, jolla on muun muassa lampai, istuksia, penkkejä ja taideteoksia. Tarkoitus on saada puisto valmiiksi lähinnä talkoovoimin vuoteen 2007 mennessä, jolloin vietetään Kruunupyyhyn pitäjän 400-vuotisjuhlaa.
- Puisto on tarkoitettu kaikille ihmiselle. Toivon, että se osaltaan vahvistaa Kruunupyyn kultuurielämä ja kyläyhteisyyttä. Aluella voin muun muassa järjestää kesäisä kultuuritapahtumia. Kaikkien ideat ovat tervetulleita, Ingela Wikman sanoo.
Samalla puisto on hänen mukaansa luonnon- ja maisemanhoitoa. Wikman toivoo saavansa muun muassa yläasteen oppilaita mukaan hankkeeseen. Idesta kiinnostuneita ihmisiä on löytytnyt kymmeniä, mutta läheskään kaikki eivät voi osallistua talkootyöhön.
Puisto tulee kunnan maalle, jonka Ingela Wikman on saanut 30 vuodeksi käyttöönsä vastineeksi suvun kunnalle myymästä alueestaa, jolle perustetaan asuntotontteja.
-Olen kotoisin Kruunupyystä, ja minulla on halu tehdä jotain syntymäkuntani hyväksi, nykysin Helsingissä asuva Wikman sanoo.
Hän sijoittanut hankkeeseen jonkin verran omia varojaan ja saanut rahoitusta Svenska Österbottniska Samfundetilta ja Svenska Österbottniska Kulturfondenilta.
Leena Nygård
Jakobstads Tidning 3.7.2005
Lokalt
Ingela Wikman har fullt upp. Hon håller på att planera en ny kulturpark i Kronoby centrum.
- Det skall inte bli en trädgård, utan naturlig park med vattendamm, gärdsgårdar och levande djur.
Parken byggs för att stärka byagemenskapen och ge Kronobyborna en naturlig samlingsplats under sommarmånaderna. Kommunen har sagt ja till projektet och parken stå klar år 2007.
Ett stort grönområde skall förvandlas till en kulturpark för att stärka byagemenskapen. Planerna är långt gångna och Kronoby kommun stöder föreslaget.
- Alla människor behöver kultur, det är mat för själen. Det säger Ingela Wikman, som tagit initiativ till att bygga en kulturpark i Kronoby centrum. Planerna tog fart år 2001 när Wikman flyttade
tillbaka till Österbotten efter några år i Södra Finland. Då ökade hennes hembygdskänsla.
- Under åren har Kronoby blivit mer urbant och staden skulle verkligen behöva ett parkområde, främst för att utveckla byagemenskapen, men också för att främja den lokala kulturen. Parken skall
bli ett forum där invånarna kan samlas under sommaren. Det finns ju också ett behov av en större samlingsplats i centrum.
Wikman har stora planer för parken, som blir en hektar stor och byggs bakom ishallen.
Hedrar farfars minne
Parken kommer att bestå av en kulturdel och en hembygdsdel. I kulturdelen skall en utescen byggas och bänkar placeras ut. Tanken är att ordna allsångskvällar, teaterframträdanden och
diktuppläsningar.
I hembygdsdelen vill Wikman ordna olika utställningar.
- Gamla jordbruksredskap kunde fungera som utställningsföremål- Eller varför inte låta konststuderanden ställa ut sina alster här, funderar hon.
I parken finns redan en grusväg och en naturlig damm och Wikman vill gärna bygga en stenmur och flytta dit gamla lador för att ytterligare öka trivseln. Några får eller andra djur står också på
önskelistan.
Parken får namnet Verners park, efter Ingela Wikmans farfar. Verner Wikman var en driftig affärsman och bonde som ofta hade olika projekt på gång. Det är till minne av honom som parken byggs,
eftersom farfar har inspirerat Ingela att värna om kulturtraditionerna i Österbotten.
Verners park kommer att vara öppen under sommarmånaderna. Också när det inte ordnas kulturell verksamhet är det fritt fram för Kronobyborna att besöka parken för att bara sitta ner och njuta en
stund.
Alla är välkomna
Området är öppet för alla, gammal som ung. Pensionärerna och demensboende finns i närheten och ungdomar och barnfamiljer kunde spela krocket eller ha picknick i gräset.
Ingela Wikman har restaurerat en gammal sädesbod som redan förra sommaren användes som festlokal och nattlogi.
- När parken är klar kan man göra sädesboden till en del av den, till exempel som kafé, föreslår hon. Sädesboden är placerad på familjen Wikmans mark, alldels intill parkområdet.
Vill ha hjälp av allmänheten
Det är mycket arbete som skall utföras innan parken är klar. Träd och buskar skall gallras bort och nya planteras. Ingen kan bygga en park ensam och därför vill Ingela Wikman gärna att
intresserade Kronobybor tar kontakt.
- Tänk om vi blir ett helt talkogäng som hjälps åt att ställa parken i ordning. I framtiden ser jag gärna att vi bildar en parkförening som sköter allt det praktiska arbetet. Byaföreningen kunde
också kontaktas.
Det finns planer på att bygga en gärdsgård runt parken, något som kunde arrangeras som en kurs inom medborgarinstitutet.
Wikman berättar att hon alltid varit intresserad av kultur i olika former. En annan drivkraft är att det ekonomiska stödet för kultur har skurits ner i kommunen. I Verners park skall
kulturföreningar få alla möjligheter att förverkliga projekt.
Jag hoppas att parken kan hjälpa till att skapa samhörighet. Det största problemet att dra igång hela projektet och få folk involverade. Men bara vi kommer igång så...
Ingela Wikman har sökt och fått ekonomiskt stöd från olika fonder för att förverkliga projektet. Parken skall stå klar år 2007 när Kronoby socken fyller 400 år.
Linda Granback
Österbottningen 2.7.2005
Efter 10 år i Helsingfors kom Ingela Wikman hem till Kronoby och började fundera vad man kan göra på landet. Nostalgin väcktes och hon kom ihåg hur det var när hon var liten. Idén om en kulturpark föddes.
År 2002 fick Ingela Wikman pengar för att restaurera sädesboden på hemgården i Kronoby. Hon putsade, kalkade och strök linolja på stockväggarna. I fjol blev boden färdig. På nedre våningen finns
en disk i rosa och ett köksbord och en soffa i blått. På vinden finns möjlighet att övernatta. Ursprungliga tanken var att boden skulle bli bed&breakfast, men tanken lades åt sidan.
- Det blir nog mest för familjesammankomster och vänner. Jag har många bekanta från Helsingfors som är på väg hit, det finns ju någonting av landsbygdsromantik i detta, säger Wikman.
Intill den restaurerade sädesboden finns plats för korvgrillning och en nygjord danslave som kommer att smyckas med björkar. Idag, under Krombi-dan, kommer hon att presentera sitt parkprojekt för
allmänheten och hoppas att folk skall nappa på hennes idé.
Musik, trädgård, konst
När Helsingfors var kulturhuvudstad år 2000 fanns ett område bakom Finlandia-huset som utsmyckades med konstföremål och annat kulturellt. Ingelas idé är lite liknande. Tanken är Verners Park, som
placeras intill hennes hemgård och sädesbod, skall vara en plats för olika kulturevenemang: musik, poesi och kanske teater. I planerna ingår en utescen där körer och byns unga talanger kunde
uppträda.
- Sedan har jag tänkt att vi kunde samarbeta med trädgårdsskolan och få folk som studerar där att göra sina slutprojekt i parken, säger Wikman.
Enligt Ingelas plan skulle parken delas in två delar, en kulturdel och en konst- och hembygdsdel. På konstsidan kunde konstskolans elever ställa ut sina verk. Lugnet och rekreationen har Ingela
också tänkt på.
- Pensionärshemmet ligger ju alldeles nära och det kunde ju vara roligt för dem att gå här i parken.
Kommunen har lovat göra en gångväg genom parken och Ingela hoppas att man i samarbete med Kronoby folkhögskola kunde ordna en kurs i hur man bygger gärdsgårdar. Hon har planterat en åker med lin
och solrosor och har tänkt att kronobyborna skall få plocka åt sig när växterna blommar.
Ingela har gott om idéer och hoppas att kulturparken skulle bli färdig till Kronoby sockens 400-års jubileum år 2007.
Sammanbindande för byn
Ingela idé om en samlingsplats i byn återspeglar sig i minnen hon har från barndomen om hur man reste midsommarstången och lekte tillsammans med alla barn i grannskapet.
- Jag skulle vilja återskapa en samhörighet via den här parken och väcka en del byatraditioner till liv. Jag hoppas speciellt att ungdomarna engagerar sig i projektet.
Många kommuner skär ner sina kulturanlag och Ingela vill se till bland annat allsången, dansen och poesin inte blir bortglömda för den skull. Hon hoppas kunna bilda en förening eller engagera
byaföreningen i projektet för att få många eldsjälar bakom det hela och bilda ett aktivt talkogäng. Dessutom är det enklare att finansiering när man jobbar som förening.
- Nästa år är det under temat livskvalitet som man anhålla om EU-pengar. Kulturen är ju en form av andlig mat till skillnad materiella, en extra grädde, säger Wikman.
Namnet på parken, Verners Park, kommer från Ingelas farfar. Hon pratar om att förvalta sitt arv och njuter att se sädesboden fin och färdig, fri från bråte och skräp. Näst i tur står åkern som
skall röjas, men först skall hon ställa i ordning för presentationen på Krombi-dan.
- Jag har en hel del att göra äänu idag, säger Wikman och skyndar iväg mot det tilltänkta Verners Park.
Annette Forsström tfn 82595237
annette.forsstrom@osterbottningen.fi